AXA Ski Marathon

Nu var det ett tag sedan jag gjorde ett inlägg här, men jag har varit lite off sedan Templiers. Jag kommer att skriva ett separat inlägg om detta.

Men nu till längdskidor! Jag har delat in året i tre tydliga delar, med fokus på Längdskidor, cykel/triathlon och löpning. Och nu är det som sagt längdskidornas tur. I år ville jag ha mycket snöträning, och bestämde mig därför för att köra hela Björn Dähli Ski Challenge, eller den svenska långloppscupen.

5 deltävlingar på 42km eller mer. Och först ut var Axa Skis Marathon på Lugnets skidstadion i Falun. Tanken var att ta husbilen upp till alla tävlingarna, men enbart om jag fick med mig någon som resesällskap. Det blir lite omotiverat dyrt annars. Till denna tävling träffade jag på Lars Kullman i Skidome i göteborg, och vi pratade lite, och det visade sig att han var intresserad av att hänga med.

Så i Lördags packade jag husbilen full, och hämtad upp Lars på vägen. Det är en hel del att fixa med inför ett spång här lopp, och en sån här resa. Husbilen skall startas upp och göras iordning, skidorna skall vallas, och allt tog mer tid än beräknat. Nästan hela lördagen faktiskt. Jag kom inte iväg förrän 15:20, och då hade jag inte hunnit fylla på helt med vatten ännu. Men vi var på väg, och efter ett kort stop för att käka, så var vi framme vid 22.00.

thumb_IMG_3586_1024

 

 

Vi vaknade upp till en underbar skiddag! Det snöade visserligen fortfarande, men det var relativt kallt, så jag chansade på att vallningen skulle funka. LF4 + LF6 på glidet, och 5 lager V40 som fäste. Lars körde på VR45, men jag tyckte att det tog lika bra för oss på uppvärmningen.

Vi startade båda i startled 2 i tävlingsklassen, men la ut skidorna rätt sent, så det var lite trångt i början. Första 5 minuterna gick i kryptempo, och det var inte förrän efter första uppförsbacken efter 1 km som det började bli lite fart. Och det blev ordentlig med fart, då det var isigt och moddigt i första kurvan. Jag stod på huvudet direkt, och slog i ansiktet ganska rejält i isen. Förbannad, stel i nacken och med ont i huvudet började jag trycka på i stakningen, och efter ett halvt varv inne på Lugnet, kom jag ikapp Lars.

Vi körde tillsammans ett tag, men sedan körde jag ifrån honom i uppförskörningarna. Vi körde på en varvbana som skulle vara 6 km, och vi skulle göra 7 varv, dvs. 42 km. Min klocka hade stannat när jag vurpade, och jag märkte inte detta förrän efter 5 minuter, så jag visste att varken tid eller sträcka skulle stämma för mig.

Men jag körde på, och märkte att jag kunde ta rätt många uppför. Nåt skall man ju he efter att ha diagonalat inne på Skidome i en månad. Efter knappt 3 varv kom eliten ikapp mig. Här körde alla på utan fästvalla, och stakade hela tiden. Jag hade inte en chans att hänga med i deras tempo på platten, men uppför gick det snabbare för mig med fäste. I alla fall första gången som dom passerade mig.

Halvvägs kände jag att jag började tappa fäste uppför, och var tvungen att börja saxa i de backarna som inte var så branta. Tidsmässigt tappade jag inte jättemycket på detta när jag tittade på varvtider efteråt, men det tar mer på krafterna. Jag kände ändå att jag var relativt fräsch, och passerade fortfarande åkare. Jag tog en mugg sportdryck vid varje varvning, och åt en bit TREK strax innan varvningen. Det var ganska lagom, och jag kände att jag hade bra med energi hela vägen.

Med 2 varv kvar började jag dock känna att höger vad började krampa. Jag har inte haft kramp på väldigt länge, så jag hade ingen tanke på att ta med mig salttabletter. Men jag har minskat ganska rejält på salten i kosten den senaste tiden, och det kanske är det som sätter sina spår nu. Skall tänka på det till nästa tävling.

Sista varvet klämde jag på lite extre, och stöp i backen igen. Inte lika illa denna gången, men klockan stannade igen, så nu hade jag ingen aning om hur jag låg till. Jag misstänkte dock att varvet inte var fullt 6km, eftersom jag kom in på upploppet och såg att målklockan visade på 2:21, och så snabbt har jag aldrig kört en skidmara tidigare. Och mycket riktigt, varvet var bara 5 km, så fartmässigt stämmer inte de officiella resultatets fart riktigt.

Men banan var rejält kuperad, och 1000 höjdmeter var avklarade. Jag gick i mål på 2:21:37, och Lars kom i mål 5 minuter senare. Placeringen i mål var 29:a i M40 klassen, men den har blivit justerad till 34:a nu, då det visade sig att ett par åkare som kommit in efteråt hade kört ett varv för mycket.

thumb_IMG_3587_1024

Nöjda med långloppsdebuten gick vi och bytte om och duschade innan vi styrde kosan mot Göteborg i husbilen igen. Jag inkasserade dessutom 20 poäng i den totala cupen, och ligger för närvarande på plats 31. Förhoppningsvis kan jag plocka lite mer poäng i de följande loppen. Men det är redan bättre än förra året, då jag hamnade på delad 209:e (och sista plats) med sammanlagt 0 poäng.

Det officiella resultatet ligger här:
AXA Ski Marathon

Resultatet i Långloppscupen ligger här:
Poängställning Långloppscupen

Här är länken till loppet på Garmin Connect:
Garmin connect

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *