månadsarkiv: juni 2014

Vätternrundan 2014

VätternrundanSo it has taken around the Lake once again. This was only my second round, but it is strange how self cycling can differ. But I'll take it from the top.

I and CJ took lygnartåget from Gothenburg, and shared a sleeping compartment with a new pleasant acquaintance, Matthias. I had of course packed with me way too much, and rode there with 30 kg on his back. The cold that I pulled on me the night between Wednesday and Thursday had not brought with him, as soon as gotten worse despite my c-vitaminchock. The entire Wednesday night squeezed me in me oranges, grapefruit and lemons with ginger.

The bike was nyservad, so I thought that it needed to be looked at, but thought they could clean the chain, since CJ nevertheless changed the tire. Luckily, I saw a bubble on the rear deck, and inner tube that bulged out, so it is just putting on a new tire. I had not passed many mile on the deck.

05:40, we had that time, and I got up and ate breakfast at 04:00. That's when I was greeted by the wind. I knew it would blow north-north-westerly, but it would not be more than 3-4 m/s. Now it felt like 10 m/s.

The start went well, and we hung on a cluster after a mile, but was let go when they ran on too quickly. The pulse was at 90% of maximum, and I felt that it was not time to go into the wall so early. But it was downwind, so we could keep up to speed closer to 35 on 2 people anyway. After 4 miles, a new cluster together with Mattias from our compartment up and they kept more pleasant speed, so we hung on.

But after just two kilometres as they stopped to pee, and we hung on a girl and a guy who didn't hear the peloton and waited for the verdict would run caught up with us again. But we kept up the pace quite well, and after Gränna released Matthias. When Husqvarna was ikapphunna by a larger cluster with better speed, so there were lost our boosted.

But it was now the wind struck. When I looked out onto the Lake, I saw that it went white geese across the Lake, and it rolled into metre-high waves on the beaches. When the man tried to hang on to a cluster in the tail stretched it to there came a gust of wind at the wrong time to be completely cured, and not catch up again. Here it was tough, and it hung on the backs you could get.

We stopped at Fagerhult after 13 miles to stock up on water, Pee and eat bun. Long queue at energy drink, but when we came out of there, we were able to hang on to a cluster that went just right fast. Unfortunately, they stopped after a few km to pee. After 15 kilometers, a larger cluster as we hung on. The pace was high, but not cut-throat. At 18 miles, I noticed that CJ was not with anymore. He had been behind me all the time before that, so I do not know when he released. But it was jerky and. ..

I monkeyed at 20 miles when we drove on a larger cluster, and some would try to hang on. Being behind the wrong backs only seconds to lose completely, and then it was I into the wind. The speed dropped down to 25, and it felt like I was standing still. I latched onto the backs I could find that did not go slower than I, but any further speed was never. I stopped at the Aspa after 22.5 mil, and filled at the depots. Especially the buns was much needed, but it was also good to drink something other than sports drink.

I hung on some cluster every now and then, but they were either too fast or too slow, so I counted down the km for km until I would be arriving at Askersund. From here and back home so the wind would turn, and it gave a good mental vision. However, just before it became an end Station. A serious accident caused the road was blocked off, so we had to bring the bikes 8 minutes.

And once I was in front, 45 km to go, and the wind turned so Pocket I a huge mental boost. I could press and hold high speed all the way itself. Drove about cyclist after cyclist, and enjoyed. I didn't know how bad it made anymore, I just drove on. Hard up, fast, and good pace on the straights. Nice weather and the wind at his back.

I slid into the Motala at 9:46, and was extremely pleased to be able to beat my time from last year in these conditions. Shortly after crossing the finish line I heard CJ behind me, he had gone in case a button minute later, so now, we took a nice light beer and some pasta in the Sun at the finish.

Thomas and Carl-Johan

It was the last time for CJ. For my part, I shall probably check for a better bike.

Here is a link to the round on Strava: http://www.strava.com/activities/153668657/
And here at Garmin: http://connect.garmin.com/activity/520791269
And finally on Runkeeper: http://runkeeper.com/user/thomee/activity/374077694

 

Vätternrundan 2014

VätternrundanSå har man tagit sig runt Vättern ännu en gång. Detta var bara min andra runda, men det är märkligt hur själv cykling kan skilja sig åt. Men jag får ta det från början.

Jag och CJ tog lygnartåget från Göteborg, och delade sovkupé med en ny trevlig bekantskap, Mattias. Jag hade givetvis packat med mig alldeles för mycket, och cyklade dit med 30kg på ryggen. Förkylningen som jag drog på mig natten mellan onsdag och torsdag hade inte gett med sig, snarast blivit värre trots min c-vitaminchock. Hela onsdagskvällen klämde jag i mig apelsiner, grape och citroner med ingefära.

Cykeln var nyservad, så jag tänkt inte att den behövde ses över, men tänkte att dom kunde rengöra kedjan, eftersom CJ ändå bytte däck. Som tur var såg jag en bubbla på bakdäcket, och innerslang som putade ut, så det vara bara att sätta på ett nytt däck. Jag hade inte klarat många mil på det däcket.

05:40 hade vi som starttid, och jag gick upp och käkade frukost vid 04:00. Det var då jag möttes av blåsten. Jag visste att det skulle blåsa nord-nordvästlig, men det skulle inte vara mer än 3-4 m/s. Nu kändes det som 10 m/s.

Starten gick bra, och vi hängde på en klunga efter nån mil, men fick släppa då dom körde på för snabbt. Pulsen låg på 90% av max, och jag kände att det inte var dags att gå in i väggen så tidigt. Men det var medvind, så vi kunde hålla upp farten närmare 35 på 2 personer ändå. Efter 4 mil kom en ny klunga tillsammans med Mattias från vår kupé upp, och dom höll mer behaglig fart, så den hängde vi på.

Men efter bara två mil så stannade dom för att pinka, och vi hängde på en tjej och en kille som inte hörde till klungan och väntade på att dom skulle köra ikapp oss igen. Men vi höll uppe farten ganska bra, och efter Gränna släppte Mattias. Vid Husqvarna blev vi ikapphunna av en större klunga med bättre fart, så där försvann vår draghjälp.

Men det var nu vinden slog till. När jag tittade ut mot Vättern såg jag att det gick vita gäss över hela sjön, och det rullade in meterhöga vågor mot stränderna. När man försökte hänga på en klunga i svansen räckte det med att det kom en vindstöt vid fel tidpunkt för att man skulle vara helt rökt, och inte hinna ikapp igen. Här var det slitigt, och man hängde på de ryggar man kunde få.

Vi stannade vid Fagerhult efter 13 mil för att fylla på vatten, pinka och käka bulle. Lång kö vid energidrycken, men när vi kom därifrån kunde vi hänga på en klunga som gick lagom snabbt. Tyvärr stannade dom efter några km för att pinka. Efter 15 mil kom en lite större klunga som vi hängde på. Tempot var högt, men inte mördande. Vid 18 mil märkte jag att CJ inte var med längre. Han hade legat bakom mig hela tiden dessförinnan, så jag vet inte när han släppte. Men det var ryckigt…

Jag apade vid 20 mil när vi körde om en större klunga, och några skulle försöka hänga på. Att ligga bakom fel ryggar bara några sekunder gör att man tappar helt, och därefter var det jag mot vinden. Hastigheten sjönk ner mot 25, och det kändes som om jag stod stilla. Jag hakade på de ryggar jag kunde hitta som inte gick långsammare än jag, men någon vidare hastighet blev det aldrig. Jag stannade vid Aspa efter 22,5 mil, och fyllde på depåerna. Speciellt bullarna var välbehövliga, men det var också gott att dricka nåt annat än sportdryck.

Jag hängde på nån klunga lite då och då, men de var antingen för snabba eller för långsamma, så jag räknade ner km för km tills jag skulle vara framme vid Askersund. Härifrån och hem så skulle vinden vända, och det gav en bra mental målbild. Strax innan Askersund blev det dock stopp. En allvarlig olycka gjorde att vägen var avstängd, så vi fick leda cyklarna 8 minuter.

Och när jag väl var framme, 45 km kvar, och vinden vände så ficka jag en enorm mental kick. Jag kunde trycka på och hålla hög fart hela vägen själv. Körde om cyklist efter cyklist, och njöt. Jag kände inte hur ont det gjorde längre, jag bara körde på. Hårt uppför, snabbt utför, och bra tempo på rakorna. Skönt väder och vinden i ryggen.

Jag gled in i Motala på 9:46, och var oerhört nöjd med att kunna slå min tid från förra året i de här förutsättningarna. Strax efter målgång hörde jag CJ bakom mig, han hade gått i mål en knapp minut senare, så nu tog vi en skön lättöl och lite pasta i solen vid målet.

Tomas och Carl-Johan

Det var sista gången för CJ. För min del skall jag nog kolla efter en bättre cykel.

Här är en länk till rundan på Strava: http://www.strava.com/activities/153668657/
Och här på Garmin: http://connect.garmin.com/activity/520791269
Och slutligen på Runkeeper: http://runkeeper.com/user/thomee/activity/374077694

 

Train with the infection in the body

I have read in many places that we absolutely do not train with an infection in the body. But it must of course depend on how severe the infection is. Never with a sore throat, I have also heard, but it must also depend on the type of sore throat you have.

I have had problems with tonsillitis for much of my adult life, but it has helped with penicillin, and in two days, it was over. Last fall, when I had surgery meniscus, I got an infection in the throat, of the same type as all my previous tonsillitis. But now, I was advised by the doctor to heal it out instead. And it took a week, but then it was gone.

Now I got a throat infection again, the night between Monday and Tuesday. The same feeling that I always had, a sore throat and difficulty in swallowing. But otherwise, I was not so affected. I ran a hard bike workouts in the morning, one at lunch and a simpass, löppass in the evening. I had an eye on the pulse at all times, and made sure it stayed below the threshold at all times.

Sometimes things like this over on one day, but this was a persistent thing, so on Wednesday, I felt a little out of sorts, with a sore throat. I decided nevertheless to execute a pass at lunch, and after a hard interval workout with good track of heart rate, I felt better. Strange? No. As long as I don't have a fever, and the body feels refreshed, so train me.

In fact, I have a new rule when it comes to exercise and disease-if I can go and work, then I can also work out. I am too ill to work out-I will stay in bed and cure me.

Träna med infektion i kroppen

Jag har läst på många ställen att man absolut inte skall träna med en infektion i kroppen. Men det måste ju bero på hur kraftig infektionen är. Aldrig med halsont har jag också hört, men det måste ju också bero på vilken typ av halsont man har.

Jag har haft problem med halsfluss under större delen av mitt vuxna liv, men det har hjälpt med penicillin, och på två dar var det över. I höstas, när jag opererade menisken, fick jag en infektion i halsen, av samma typ som all min tidigare halsfluss. Men nu fick jag rådet av läkaren att läka ut den istället. Och det tog en vecka, men sen var den borta.

Nu fick jag en halsinfektion igen, natten mellan måndag ock tisdag. Samma känsla som jag alltid haft, ont i halsen och svårt att svälja. Men i övrigt var jag inte så påverkad. Jag körde ett hårt cykelpass på morgonen, en simpass på lunchen, och ett löppass på kvällen. Jag hade koll på pulsen hela tiden, och såg till att den höll sig under tröskeln hela tiden.

Ibland går sånt här över på en dag, men detta var en ihärdig sak, så på onsdagen kände jag mig lite hängig, med ont i halsen. Jag bestämde mig ändå för att köra ett pass på lunchen, och efter ett hårt intervallpass med bra koll på pulsen, kände jag mig bättre. Konstigt? Nej. Så länge jag inte har feber, och kroppen känns pigg ,så tränar jag.

Faktum är att jag har en ny regel när det gäller träning och sjukdom – om jag kan gå och jobba, då kan jag också träna. Är jag för sjuk för att träna – då skall jag stanna i sängen och kurera mig.