Jag har tränat ganska hårt och känt mig sliten sista veckorna. Högerfoten fick sig en smäll när jag körde backintervaller för två veckor sedan, och den har inte riktigt återhämtat sig. Trots det har jag kunnat köra på enligt plan med löpträningen, inte missat ett pass.

Jag kunde tillochmed klämma till med en Skatås All-in förra söndagen. Alla spåren i skatås, totalt 44km avklarade på lite drygt 4 timmar. Kanske inte så konstigt att jag var sliten i veckan.

Jag gjorde sista löppasset i tisdags, tisdagstraileni  Ängårdsbergen. Sedan har jag vilat från löpningen resten av veckan. Istället har jag fokuserat på styrketräning och simning, med tanke på nästa veckas triathlon. Mer om det i en separat post.

På lördagen väckte jag kroppen med 1500m crawl efter lunch, och kunde ta det lugnt och ladda med lax och ris, samt mycket frukt och russin under tidig kväll. 3 timmar innan start åt jag ingenting, såg bara till att dricka sportdryck sista timmen.

Efter en något kort uppvärmning, knappt 2km i säldammsbacken, ställde jag mig i startfållan för grupp 1B. Precis då öppnade sig himlen, och ett spöregn hälldes ut över oss. Saken blev inte bättre av att starten sköts upp 5 minuter. Jag blev trots detta inte speciellt kall, men jag måste komma ihåg plastsäck tills nästa gång. Det är skönt att springa i kortärmat, men inte skönt att stå och frysa innan start.

Starten gick, och jag la mig mitt i startgruppen. Det var trots detta lite trångt, och det tog 500m innan jag kom förbi tillräckligt många för att hitta mitt tempo. Vid 1km så hade strömmen gått, och det blev häcklöpning över 10 vita ouppblåsta bågar. Sedan flöt det på.Jag hittade mitt tempo, vilket var runt 3:40 min/km, och då låg jag under tröskelpuls på runt 155 bpm. Jag ökar på slutet tänkte jag.

Lite uppför och nedför, men inga konstigheter, och första tidsvarningen efter 15 minuter kom strax efter passagen 4 km. 5:e km var uppför, och här kom först kilometern över 4 minuter. Men sedan var det bara att flyta på igen inför masthuggsbacken.

Förra året kommer jag ihåg att jag kunde ta ganska många placeringar uppför, men nu tog det emot. Flera löpare passerade mig i början, men jag ville inte trycka på för mycket. I slutet av backen var jag ikapp dom igen, men det brände ordentligt i benen. trots det är 4:23 alldeles för långsamt. Inte ens på göteborgsvarvet hade jag en så långsam kilometer.

Utför kunde jag rulla på, men blev ändå omsprungen. Jag hade kanske inte så mycket krafter kvar till slutet ändå, och efter min snabbaste kilometer, den 8:e, på 3:28, kom backen uppför vegagatan. Om det ändå hade varit vegagatan, nu sprang vi bredvid och det var upp och ner och slängigt. Inget krut kvar i benen och passerad av 10 löpare sista biten, och ytterligare en kilometer över 4 minuter.

Jag tog mig i mål på 39:38 och totalplaceringen blev 96:a och 11:a i min åldersklass. En klar förbättring sedan förra året med nästan 2 minuter och över 100 placeringar.

Så det går framåt. Ju fler lopp man gör under 40 minuter, desto lättare blir det. Fast jag skall inte säga att det är lätt att ligga på 90% av maxpuls i en mil. Men ju fler gånger man gör det, desto mer van blir man. Jag skall försöka trycka på i denna puls på träningspassen framöver, så vänjer sig kroppen. Framförallt skall jag försöka och trycka på ÖVER tröskelpulsen, för att se hur länge man kan jobba mot mjölksyran. Att ligga och snitta på tröskelpuls är ju trots allt att spela säkert ;)

Mitt andra millopp under 40 minuter! Falkenbergs stadslopp i drygt 30-gradig värme och åska i luften. Här är en länk till loppet på garmin connect: http://connect.garmin.com/activity/549856670

För första gången så var hela familjen med och titta på när jag sprang, och det var otroligt inspirerande! Samtidigt visste jag att vi hade bestämt att vi skulle gå ut och äta på restaurang i Falkenberg efter loppet, så det var bäst att inte drabbas av samma löparmage som jag fick förra året :)

I år hade jag dock pulsklockan till hjälp. Jag visste ju att jag bara behövde hålla mig under tröskelpuls under första halvan, och strax över under andra halvan så skulle det vara lugnt. Sedan blir tiden och placeringen det den blir.

Första kilometer gick lite för snabbt, 3:32, och jag var ganska snabbt uppe i 160 i puls. Jag slog av något på tempot, och bibehöll pulsen runt 160.  2:a och 3:e km på 3:46 och 3:40 och sedan resterande runt 4 min/km. 500m från mål stod familjen och hälsade, och härifrån och in drog jag på en liten spurt.

Känslan efteråt var riktigt bra, och jag återhämtade mig snabbt. En snabb pratstund med loppets 2:a i omklädningsrummet, sedan skyndade jag mig till familjemiddagen.

Uppladdningen inför loppet har inte varit den optimala, jag har känt mig seg i benen efter vätternrundan. Det har liksom inte funnits någon kraft där har det känts som. Visst, jag har kunnat träna på ganska bra, men det har tagit 10-30 minuter innan jag har känt att jag har kunnat springa på. Km tider har väl ändå varit ok, så det är väl mest känslan som saknas. Den där lätta känslan, när man känner att man kan springa på hur snabbt som helst.

Nu har jag haft ganska svårt att få upp pulsen, både på löppassen och cykelpassen, och det har känts som om min mjölksyratröskel har legat 10 slag under min uppmätta tröskel den senaste månaden. Men jag satte ändå pers på 5km på bana i Onsdags, och sedan dess har jag vilat. Om man räknar 8 timmar om dagen i två dagar i vattenparken på Skara sommarland som vila…